Hjorten har en given plats i den svenska faunan, men det är först sedan avregleringen av det svenska jordbruket som uppfödning av hjort har satt fart. Att bygga hjorthägn och släppa in hjortar för att hålla landskapet öppet var ett alternativ, som många lantbrukare övervägde redan på 1980-talet. Etablering av hjorthägn är ett intressant alternativ till konventionell djurhållning, och det blir ännu viktigare i ljuset av den pågående jordbruksreformen, då markägare tittar på alternativa produktionsformer.

De svenska producenterna av hjortkött har svårt att tillgodose den inhemska efterfrågan.

Sammanlagt säljs ca 250 ton svenskproducerat hjortkött, vilket motsvarar ett värde av ca.10 miljoner SEK. Importen uppgår till 3000 ton, motsvarande ett värde av ca 135 miljoner SEK. Det hjortkött som konsumeras i Sverige är alltså till 92 procent importerat. Importen sker nästan uteslutande från Nya Zeeland, där uppfödningen av hjort är intensiv och kostnadseffektiv. Nyzeeländarna har varit framgångsrika med att sälja sitt hjortkött på världsmarknaden. Så är inte fallet för den svenska hjortnäringen, storleken på de svenska hägnen varierar från 10 hektar till 900 hektar och produktionsmålsättningen skiljer sig mycket uppfödare emellan. Det kan gälla ”parkvård”, försäljning av jakt eller köttproduktion.